Om jag kunde drömma...
Jag hade aldrig funderat särskilt mycket över hur jag skulle dö-även om jag haft anledning att göra det de senaste månaderna-men även om jag hade gjort det,skulle jag aldrig ha föreställt mig att det skulle bli så här.
Jag höll andan och stirrade tvärs över det långa rummet,rakt in i jägarens mörka ögon,och han mötte vänligt min blick.
Nog var det ett fint sätt att dö-i ställetför någon anan,någon jag älskade.Till och med nobelt. Det borde vara värt något.
Jag visste att om jag aldrig hade åkt till Forks,skulle jag inte ha sett döden i vitögat nu. Men hur rädd jag än var kunde jag inte förmå mig att ångra mitt
beslut. När livet erbjuder en dröm som överträffar alla förväntningar kan man inte sörja när den tar slut.
Jägaren log vänligt medan han släntrade fram för att döda mig.
